Making electricity

Det finns många bra saker med att spela skivor. Bland det bästa är ändå när man ser hur folk skiner upp, när de gillar en låt. Det är kul att göra folk glada.En annan bra sak är ju det där med att få bestämma all musik en hel kväll, fascisten i mig trivs då.
Varje gång är det alltid någon som undrar något om det man spelar, så igår fick jag frågor om de här låtarna,
Electric Feel - MGMT
Feel the tide - Mumford and sons
Om du möter varg - Detektivbyrån
Det var lite speciellt eftersom de är några av mina verkliga älsklingslåtar just nu.

Ylva och Johan kom på besök också. Sånt är alltid bra. Efter Exil åkte vi taxi till villan, drack vin och var vakna alldeles för länge. Vi påbörjade en harlekinenstafettskrivning vid halv tre snåret, jag kan knappt bärga mig! Hur ska det gå för Elise och Ben Jones?
Lite lagom sliten sitter jag i skolan och pressar ur mig den sista tidningstexten. Finally. En liten gnutta bakis är jag också, men Thomas har köpt fika så det ordnar sig nog. Sen är det helg och jag ska äntligen få vara bara ledig.

Geni vs. galen

Gränsen mellan genialism och galenskap sägs ju vara väldigt tunn. Hur tunn den är upplevde jag alldeles nyss. Jag tror att jag börjar få en tandköttsinflamation, det avhjälper man oftast lätt genom att gurgla nåt antibaktriellt. Hittade inget klorhexidin hemma, men jag hittade vodka. Sprit är antibaktriellt. Sagt och gjort, jag hällde upp en kapsyl och gurglade. Jag kände mig smart. Tills jag spottade ut skiten, för då började hela tandköttet bränna och pulsera. Helvete, vad ont det gjorde! Inte en av mina smartaste idéer. Nu vet jag det.

Såg ett par som skrek åt varandra och gjorde slut på Kungsgatan förrut idag. Jag hoppas att de blev sams sen. Eller åtminstone fick lite ordning på det. Det är jobbigt det där med att göra slut. Det svider ungefär lika mycket som att gurgla vodka, fast i själen.

Nu ska jag ringa och göra en intervju. Jag är mer än glad över att jag börjar se slutet i tidningstunneln.

Våga vara lite glad

Tog en promenad på lunchen och lyssnade på I'm happy now med Palpitation. Och det är jag. Jag har mycket att vara glad över faktiskt. T.ex. att jag bor med bra människor. Linda peppade upp min skrivkramp igår och sa att jag visst kommer få det gjort, det är bara att sova lite mindre. Jag är också glad att jag vågar igen och att jag började plugga.

Det här är en försmak av Exil som går av stapeln imorn!

You are all I see sometimes

Min nya kamera har kommit! Nu jävlar ska det fotograferas. Det är lite patetiskt hur glad jag blir för nya saker, men den här behövde jag faktiskt. På riktigt.
Jimmy och jag har bestämt vårt klädtema till Exil, jag har tydligen bättre koll på vad han har i garderoben än han själv. Det blir snyggt hur som helst.


Jag älskar rytmen och introt,

Skrivkramp

Min kreativitet vet inga gränser. Iallafall inte när det gäller att hitta på saker att göra istället för att ta tag i mina borden och måsten. Jag blir vansinnig, frustrationen gnager i mig. Jag måste vara världens mest odiciplinerade människa. En promenad hjälpte inte, inte en överdos clemmisar heller. Nu har jag helt slut på uppslag på hur jag ska få mig själv fokuserad igen. Tiden börjar bli knapp och vad gör jag? eh,spontangooglar...

Akta min näsa

Jaha, då blev det höst alldeles på riktigt och näsblodsäsongen verkar börja tidigare än vanligt iår. Började panikblöda först på jobbet igår, det gick inte att få stopp på det! Blodet forsade,jag trodde nästan att jag skulle förblöda och dö på toaletten. Nästan.
Senare på kvällen fick jag vackert inse att söndagspussar och näsblod inte var världens bästa kombo. Man är ju inte så snygg heller,när man har en papperstuss i näsan som gör att man ser ut som en snigel...

Jag är sjukt peppad inför den här veckan, det är mycket som händer. Deadline för tidningstexterna till på fredag(hej, en gång hade jag ett liv) och på torsdag är det Exil. Jag får finfrämmande från GBG dagen till ära också. Ylva och Johan svänger förbi. På fredag spelar Victor på Landet, det måste man ju beskåda och i helgen händer det mycket andra roliga grejer.

word

Köttvarutillverkning! Vilket fantastiskt äckligt ord.

Gnäll

Undrar om det beror på att det är morgon eller om min domedagskänsla i kroppen är befogad? Förmodligen är det bara morgon. En släng av klaustrofobi på tåget och vetskapen om en helhelg på jobbet gjorde inte saker roligare. Jag kommer på mig själv med att gå omkring och längta lite. Det är både fint och skrämmande.Jag är ändå glad över det.

Vi lättar upp det hela med en fredagslåt helt enkelt.

Avslut.

Det är något med tågstationer, perronger och tåg som får miljoner tankar att börja bubbla i mig. Jag smygtittade på det finska hårdrockarparet som var klädda i skinn från topp till tå. Lyssnade på fjortisarnas dumtugg. Grabbarna grabbkramades. Blev nästan överkörd av permobil. Såg pensionärer kånka väskor och laptopsnubbar dricka latte. Och jag väntade och väntade 55 minuter på mitt försenad tåg. Jävla SJ. Hade lovat herr Wredenborg att liveblogga direkt från tåget på min lilla resa, så blev det inte. Istället skrev jag krönikor och kåserier till fingrarna glödde och hjärnan var tom.

Idag vaknade jag med dålig smak i munnen och visste att det skulle bli en ganska tung dag. Det blev det på sätt och vis. På andra sätt blev den också fin. Jag fick både min insikt och mitt avsked. I slutet av begravningen sken solen in genom det målade glaset och rakt på kistan. Under tiden spelades Så skimmrande var aldrig havet och jag tänkte att det här hade nog Rune tyckt var ganska fint. Vilket i sig var en ljus tanke.

Nu är jag tillbaka i Sthm, skönt.

Sweet Sweet...

En av våra vänner i den grafiska kommunikationsklassen kallade nyss Ennio Morricone för "Han Macaroni". Inte för att märka ord(eller just därför), men det var frukstansvärt roligt sagt. Nyss hade jag dessutom 8 av 10 rätt på Expressens test om erogena zoner. Flest rätt ända tills Sarah just slog mig! Här hade jag ju redan planerat hur jag skulle fira min vinst.Förjävligt.

Här kommer min favoritMacaronilåt:

Funderingar, igen.

Ibland blir jag glad över konstiga saker. Att få mer hjälp än jag trodde att jag behövde eller att inse att min tekopp inte står ensam.
Dagens stora fråga är om det går att injicera heroin i ögonen eller om det bara är ett talesätt? Jag ska ta reda på svaret så att jag slipper undra.
Imorn åker jag en snabbis till Norrköping. Begravning på onsdag. Känns rätt jobbigt, jag har ju inte ens förstått att personen i fråga är död.

Mondaymorning

Idag är det så jävla mycket måndag. Jag vill spy på skiten. Det är kallt, ruggigt och jävligt. Tur att det finns saker som värmer. Jag undrar när de där mornarna när man kan ta det lite lugnt och man inte måste hasta iväg till dagens buisness kommer infinna sig. Kan säga att jag längtar dit. Nu är det intervjudags igen, nästa anhalt Bollywood.

Vanilla

Vaknar lite lagom bakisskakis och allt jag är sugen på är vaniljsås. En del personer är övertygade om att man blir sugen på sånt som kroppen behöver. Jag är fruktansvärt tveksam till om det finns något i vaniljsås som min kropp skulle kunna vara i behov av. Det var sannerligen en rolig kväll igår med dans och hela kittet.

Saturday

Jag och Anton leker konståkningsexperter och dricker öl/drinkar. Jag vet inte vilket vi är bäst på. Förmodligen på att dricka öl. Jag hejar på Josefin Sundström, Anton hejjar på Carina Berg, vet inte om det riktigt räknas. Hans expertkunskper är dock grymma. Han har ju spelat hockey. Det betyder att han vet allt om konståkning...Snart ska vi ut. Det blir roligt! Nu hävdar Anton allt som är beroendeframkallade slutar på in. Nikotin, koffein och apelsin...eh. What?

Brydd

Den här kvällen hade jag tänkt mig att jobba undan det mesta av mina skrivgrejor. Så att jag skulle kunna bara vara ledig resten av helgen. Blev det så? Nää, istället somnade jag (underskatta aldrig en nap). Lite Youtube, lite bok, lite TV, lite telefon, lite bara titta i taket och helt enkelt väldigt lite skriva. Beckmansintervjuen kommer bli grym, måste bara hitta den rätta tonen för den. Det var en väldigt inspirerande upplevelse på det hela taget. Förrutom det faktum att min röst låter sjukt konstig på diktafonen. Det verkar ju alltid som att en alien har tagit ens kropp i besittning när man hör sin egen röst inspelad, men inte fan kan jag låta sådär?

dagsrapport

Ibland är det bra att ligga en stund på golvet. För att samla tankarna, lyssna på musik eller bara för att det helt enkelt är väldigt skönt. Tidningsprojektet är igång nu och klassen har blivit en liten redaktion. Möten i tid och otid, samtidigt som man försöker hitta på intressanta saker att skriva om och spännande människor att intervjua. Imorgon ska jag till Beckmans. Ska göra en intervju och försöka få en bild av framtidens designers. Kommer bli intressant, allra mest spännande ska det bli att se om jag lyckas manövrera dikatafonen som jag fått låna av Linda (tacktack). Som bekant är ju inte jag och tekniska prylar världens bästa kombination...

6 november spelar Detektivbyrån på Debban, det tänker iallafall inte jag missa. Lite såhär känner jag mig idag:

bungy jump

Vissa dagar känns det helt ok att jag äventyrar min sinnesro för att tycka om någon. Som idag till expempel.

hmm?

Är det bara jag som tycker att en del av kvinnorna som söker bönder som söker fru påminner om Tabita i Mia och Klara?

Försenad

Idag var tåget försenat - igen. När det väl kom höll det snigelfart hela vägen till centralen. Jag höll på att gå upp i atomer, förstås. Jag förstår inte varför det inte bara kan fungera? Jag blir så arg! Det här förstör ganska många mornar för mig. Hur som helst, när jag äntligen kommer till centralen står en gubbe där med en stor svart plastsäck. Han delar ut stressbollar. Stressbollar! som att jag hade tid med en sån...

Feel the tide.

Nu är de bästa låtarna just nu utvalda till nästa omgång av Exil som går av stapeln 30/10 på Snottys, precis som vanligt. Jimmy och jag tänkte försöka slå rekord i antal spelade låtar. Det vill man inte missa. Allt från Holy Fuck till Stranglers.

Ibland när jag har tråkigt när jag jobbar brukar jag låtsas att allt kunderna köper ska de ha tillsammans. T.ex. Herrkostym och Hello Kittystrumpor stl. 28-31 eller badbyxor och pälsmössa. Ibland blir jag helt full i skratt av det. Tur att man har ett bra pokerface. Idag när Jimmy och jag provianterade kom jag på att man säkert skulle kunna tillämpa det i matbutik också. Typ Chips och bostongurka. Pepparkakor och hummus.

Det här med tid som ska flyta förbi är ett gissel, jag vill ha en sån där DJ-pitch så att jag kan dra upp tempot lite när jag vill att det ska gå lite fortare. När jag inte orkar vänta.

Do it yourself.

Magkatarr är roligt, idag tänkte jag tipsa er om hur ni fixar en egen.

1.Sov för lite.
2.Drick för mycket te, det går förstås bra med kaffe om man gillar det bättre. Sprit är inget dumt alternativ heller, testa dig fram.
3.Var bara ledig två dagar varannan vecka.
4. Läs tre, fyra böcker samtidigt.
5. Träffa mycket folk.
6. Oroa dig för din egen duglighet lite nu och då
7. Gör roliga saker på din fritid som du för ditt liv inte skulle göra avkall på.
8. Stressa, det är A och O när det gäller att få till en bra magkatarr. Ett bra ställe att börja på är T-Centralen sådär runt 8.30. Har man tur går folk riktigt långsamt.

Börjar det inte svida i magsäcken efter det här, så är det något fel på er. Lycka till nu!

Marcus Mumford, ska ni inte släppa den där skivan jag så gärna vill ha någon gång?

Världsrekord i Service.

Jag gjorde det man inte får göra när man ska gå på bio. Jag tappade våra åtråvärda biljetter! Som jag dessutom hade engagerat mig helhjärtat i att få tag på eftersom de egentligen var slut. Tjejen i luckan var så serviceminded att självaste SJ borde gå en kurs hos henne. Precis när de reserverade biljetterna släpptes vinkade hon fram mig och lät mig få dem. Och jag har mage att tappa dem och någon annan jävel har mage att använda dem. SF gjorde en storartad räddningsinsats och vi fick nya biljetter. Det var en bra stund i biomörkret. Vicky Christina Barcelona var över förväntan. Väldigt rolig (och sorglig). Alla vi som är och har varit i någon form av känslomässigt träsk fick chansen att skratta. Både oroligt och igenkännande. Jag åkte hemåt och var sjukt upprymd hela vägen. Första gången på två och en halv evighet jag hade tålamod nog att se en hel film. Imponerade. Sen spelade min MP3 en välkänd Jacob Hellman-låt. Naturligtvis tog jag den som ett dåligt omen, precis som vanligt. Min nya grej är ändå att inte oroa mig så förbannat, så obefogad paranoia är helt uteslutet. Det var en bra helg det här.

Ruskie.

Jag såg henne på håll först. Jag tänkte direkt, ryska. Hela hennes uppenbarelse skrek nämligen Ryssland. Vet inte vad som slog an tonen egentligen. Jackan, väskan, skorna. När hon sedan började prata med mig fanns det inga tvivel kvar. Rysk och ryska kunder är som, ja - ryska kunder är. Kan de inte engelska så kan de iallafall säga taxfree eller no tax. Vid det skedet frågar man vilket land kunden kommer ifrån, det kröp i mig och orden ville bara ut ur min mun. So, taxfree for which country. Russia. Bekräftelsen var överflödig men underbar.

Fashionista

Dagens outfit:Peter Pan. Imorn kör jag på min Musse Pigg-look.

Nu ska jag och min kommunikationsanteckningar umgås i flera timmar. Mitt första prov sen, ja, det minns jag knappt. Då var det körkort det gällde, nu gäller det kommunikation och strategier. Helt klart bra mycket mer spännande än högerregeln och ABS-bromar.

and the disco tech you tense

Jag kommer aldrig glömma den kvällen jag och Johan krashade med cykel på väg till just en Melpo Mene-spelning. Min kind var ett slagfält och jag höll en kall öl mot den medan vi luskade ut hur ståbasen var uppmickad. En av alla de där kvällarna som det har gått tusen år sen. Den här låten är från nya skivan och även om mycket är som förr, så är väldigt mycket förändrat.

försöka duger

Min quiztävling har inte riktigt blivit den storm av kommentarer från skivlystna popvetare som jag ödmjukt hoppades på. Jag vet att ni finns där ute. Just nu ligger Lasse och Eric i ledningen med åtta poäng vardera. Thomas kommer efter med tre poäng. De har alla kämpat väl, men är det ingen som ska slå dem? Ska jag behöva manipulera en bild till oigenkännlighet bara för att skapa en utslagsfråga? Ska ingen annan pröva lyckan och ta hem the grand slam? Tävlingen pågår fortfarande, sen avslöjar jag svaren.

separate from the rest.

Ibland lyckas någon göra en cover som förvränger hela grundkonceptet, här är en till. Den får mig att tänka på mössor, ensamhet och knarrande snö under fötterna. Jag älskar den här versionen, också.

Quiz

Jag har tråkigt och har därför sammanställt ett Quiz. Den som har flest rätt vinner en finfin blandskiva och väldigt mycket ära. Svara i kommentarfältet. Kom igen nu!


1. Vilket band gör låten som Nathalie Portmans rollfigur i Garden state påstår förändrar liv?
1. Modest Mouse X. The Shins 2. Zero 7
2. Vilket band har en basist som är omtalad för att komma bort på turnéer?
1.Vue X. Rolling Stones 2. Smashing Pumpkins
3. Vilken tv-serie har Jason Schwartzmans före detta band gjort signaturmelodin till ?
1. Gilmore Girls X. One Three Hill 2. O.C.
4. Vad är den röda tråden mellan Popsicle, Carola och A Camp?
1. De har gjort knarkskandaler på turné X. Nicklas Frisk har samarbetat med alla. 2. Alla har fått rockbjörnen för årets artist.
5. Vad heter den brilljanta musikbloggen med har ett återkommande inslag som heter festival med?
1. PSH X. PSL 2. PSF
6. Vad har Final Fantasy och Timo Räisinen gemensamt. Bägge har:
1. Gjort oväntade covers på whailardivor. X. Gjort sina skivomslag själva 3. Har indiska rötter.
7. Johnny Flynn är inte bara musiker, han är
1. Tandläkare också X. Skådespelare också 2. Bagare också.:
8. Om en ett band munderar sig i skogshuggarskjorta och skägg, vilken stad börjar man misstänka att det härstammar ifrån då?
1. Seattle X. Detroit 2. Baltimore
9. Om man gör som den här artisten alltid gör och direktöversätter ordagrant. Vem har då gjort den här låten. "För du är ljuset som jag åkt i hit och dit"
1. Håkan Hellström X. José Gonzales 2. Jens Lekman
10. Hur många medlemmar har Mates of State?
1. Den klassiska varianten, fem . X. Meh, det är ju en duo, två alltså. 2. Ingen har någonsin lyckats räkna dem.

Att öva på och tänka på.

Efter den här veckan har jag insett att jag behöver öva på det här:

• Tålamod. Låta saker ta den tid de tar. Sjukt svårt, allt nu!
• Bowling. Jag suger, det är helt klart. Korpenlag någon?
• Låta bli att tänka och bara göra. Lätt som en plätt, not.
• Fokus.
• Sy och laga saker. Det skulle göra det enklare att fixa.
• Lära mig hur Sweichz stavas.

Igår var det Dogdebollparty på Debban. Många shorts och pannband. Nästa sommar kommer alla spela Dodge. Jag kommer vara lika trött på det då som jag är nu. Jag kommer ju inte riktigt överrens med det där med shorts. Man skulle nästan kunna dra det till sin spets och säga att jag har ett visst shortsförakt. En till sak som är konstig är att man tydligen är mycket mer intressant om man är ointresserad. Vad är det för fel på folk ? Ointresse är väl egentligen sanslöst oattraktivt?
Det är lite utav en helvetessöndag idag. Det är regnigt, blött, tråkigt och kallt. Jag hatar det.

Direktrapport från Klassrummet.

Idag upplever jag den mest oseriösa dagen i skolhistorien. Det blir verkligen inte mycket gjort alls. Hur som helst så har jag roligt. Det är verkligen konstig stämning i klassrummet. Det är fredagsmood i dess rätta bemärkelse och jag är ledig i helgen. Jag vill helst bara skratta helahela tiden. Dessvärre har mina magmuskler varslat om strejk efter mitt och Johannas hårda gympass igår. Vi drog och bowlade efteråt. Ännu en sån där grej som jag i kroppen tror att jag ska vara asgrym på. Precis som med mopedkörning. Verkligheten kommer alltid ifatt mig. Skitsamma, jag tänker ändå skratta. Jag har Exilsug och längtar efter Jimmy, det blir väl Bad Manners nästa gång också?

Det blir en bra helg, jag bara vet det. My och Johanna imorn, roligt idag. På söndag I might be dead. Min fredagslåt, något att dra fördrinken till. http://www.youtube.com/watch?v=9hwE0slNd3Y och så här kan man också uttrycka det http://www.youtube.com/watch?v=np7TlcXSYyw

The fear speach.

Inte för att jag har tänkt att skaffa barn inom den närmaste framtiden (läs jättemånga år). Utan mer för att jag började undra när Linda väckte tanken i mig igår, så tog jag mig ett samtal med mamma idag. Jag sa ge mig sanningen, hur jävligt den än må vara, hur i helvete överlever man en förlossning? Hur vidrigt är det? Först blev hon lite tyst, blommor och bin har väl aldrig varit riktigt hennes kopp te. Men sen så rann svaren ur henne. Jag är helt säker på att hon ändå underdrev lite. Om det någonsin vankas tillökning i mitt liv så är adoption ett alternativ som inte alls känns långt borta efter den här pratstunden. huh.