onsdag 20 juni 2012

Det här gör mig arg

Med anledning av det här oerhört kloka här inlägget började jag tänka på vad som gör mig arg och fly förbannad, so here it goes:

- Folk som aldrig tänker tanken - Hur påverkar det jag gör andra människor?

- Folk som inte tycker att de behöver bry sig "att jag gör detta förändrar inte något" Bah: nej. Men om alla har den inställningen kommer allt sluta fruktansvärt illa.  Någonsin hört om många bäckar små?

- Folks slentrianmässiga djurätande. För min del får folk äta kött om de vill det (jag vill inte) , men snälla ät inte så mycket av det. Det finns inget som säger att människan behöver äta kött tre gånger om dagen. Jorden håller inte för det. Ställ i alla fall lite krav på ditt kött, ät ekologiskt. Köp inte danska tortyrgrisar, snabbodlade kycklingar eller regnskogsskövlingskossor från Brasilien till exempel. Påverka den här äckliga industrin åt ett "vettigare" håll.  Du som konsument har makt - såvida du inte väljer att vara en bekväm, lat och blundande individ.

- Folk som tjänar gigantiska pengar på människors osäkerhet och dessutom hittar på fler saker för människor att nojja över och köpa sig fria ifrån. Skönhetsindustrin - jag ser dig.

- Folk som förminskar mig och inte utgår från att jag är en intelligent människa.

- Föräldrar som könar sönder sina ungar. Tids nog kommer ditt barn ha så stört mycket normer att förhålla sig till. Varför måste du vara en av dem som prackar på ditt barn sitt kön med allt vad det innebär? Lämna dörrarna vidöppna, samhället kommer  ändå tyvärr se till att vi fogar oss någorlunda i våra förväntade könsroller. Lite motvikt kan väl inte skada?

- Folk som talar om för mig vad jag tänker, känner och tycker. Utan att ens ha frågat.  Den sortens antaganden får mig att vilja spy. Låt mig själv berätta vad som rör sig i mitt huvud,  för du har förmodligen ingen jävla aning.

- Folk som får utvecklingen att gå bakåt. FEL FEL FEL. Förstår ni inte att vi måste framåt?

- Att jag blir arg på mig själv när jag egentligen borde vara arg på andra. Skuld som inte är min lägger jag på mina egna axlar. Jag fattar inte ens varför jag gör så? Och ändå gör jag det gång på gång på gång.

-  När jag kommer på sig själv med att göra saker som jag vet är inlärda, men minst sagt tvivelaktiga beteenden. Gärna i kombination med könsrollsgrejer.

- När jag blir arg på mig själv för att jag gör/är saker som gör mig till en krånglig person. Jag får väl vara precis hur jävla krånglig som helst, bara jag inte är elak mot andra (eller inte mot mig själv).


5 kommentarer:

B sa...

Hägerstensåsen följer dig och tycker att du skriver bra och tänker rätt.

Malin sa...

Det är skönt att någon gör det Benjamin. Hur är det med dig?

B sa...

Tja, vad ska jag säga? Två steg framåt ett steg bakåt. Väntar på att något stort ska inträffa. Under tiden far jag fram och tillbaka mellan Berlin och Hägersten. Var där på Beach House häromsistens förresten, apropå vårt senaste möte. Förresten, ska du se La Sera på tisdag? Det tänkte jag göra.

Malin sa...

Är det är en produktiv väntan? Eller gör du som jag och bara litar på känslan av att något är på väg. Hur var Beach House i Berlin? ÄLSKAR Bloom (som du såklart redan vet, eftersom det här är kommentarsfältet på min blogg). Mycket möjligt att jag ser Le Sera, hade inte ens funderat på det, men börjar göra det nu. Glad midsommar.

B sa...

Jag gör som du, jag tror att nåt stort och genomtänkt kommer att hända. Beach House var... lite annorlunda än på Debaser. Större scen, en fantastisk 60-talstater med plats för typ 1500-2000. Först var jag lite skeptisk, det var liksom svulstigt utan känsla. Farlig Coldplay-varning. Men sen stormade (den sittande) publiken fram till scenkanten och det blev ganska oemotståndligt till slut. Och nu lyssnar jag på Bloom som aldrig förr. La Sera var jättebra. 8,5 personer i publiken, men hon och bandet gjorde ett himla bra jobb. Men ja, intressant fråga om produktiv väntan... asså, man kan ju ta tag i saker. Men inte jag inte.