Tvångstankar om toapapper

Jag tycker inte det är så jobbigt att köpa toapapper (en del tycker ju det är jättehemskt), däremot är det halvkul att glatt spatsera hem över torget med ett packe papper under armen. Man riktigt ser på folk att de tänker jahaja - här ska det bajsas. Vad de egentligen tänker struntar jag ju i, men jag måste ändå tänka att de tänker (ni vet, ibland har även jag tvängstankar). De här personerna såklart föga medvetna om att toapapper är ett sorts universalverktyg i mitt hem. Så jag förlåter dem för tankarna jag tror att de tänker. Så länge jag inte gör som Björn, han törs ju inte - wait for it - panta burkar för att han bor Östermalm och tanterna kan titta snett. Så länge jag inte tänker så - är det lugnt vad folk eventuellt misstänker och until then är det lugnt att handla dasspapper.