Och så var det här med att inte veta varför saker trippar på insidan av mitt bröst om nätterna. Tror jag sover drömlöst, men vaknar omtumlad och blir nästan generad av vad min hjärna bjuder på natten. I drömmarna slår jag ansikten från förr på käften när deras munnar kommer för nära. Symboliken i det kan man ju ägna en C-uppsats om man vill. Låtom oss nu först lufta elementen och sen sova som Törnrosor, oavsett hur vulgära våra hjärnor väljer att vara under natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar