Kult i Kovalam

Av alla saker man inte vill hora nar man landar med ett flygplan sa ar "Malin! Det ser ut som Lost-on!" en av dem. Som tur var landade planet pa en flygplats, vi blev hamtade av vart hotel och har inte sett en enda isbjorn.An sa lange. Vi har alltsa hamnat i Kovalam som ar nagon sorts tropiskt paradis. Vi bor pa varldens minsta,trevligaste hotel tva minuter fran stranden. Jag behover val inte forklara min teori om att jag var sal i mitt forra liv igen. Ni far helt enkelt gissa vad jag gor om dagarna. Matilda och Tessan ar soldyrkare av rang. Tessan utfor nagot slags expriment i hur brun hon kan bli, det ska bli valdigt spannande, jag utgar fran att hon blir svart till slut. I mitt tycke ar det ju ganska varmt har, men jag fragade en av hotellagarna om det var kallt eller varmt i dag. Det var tydligen ratt kallt. Da log jag for mig sjalv och tankte pa att vara definitioner formodligen ar ljusar fran varandra. Ratt kallt for mig ar nar man hoppas det ar pa latsas som termometerjaveln star pa -20. Som tur ar gor den inte det har. Har tinar varenda frusen kvadratcentimeter av min lekamen och jag far en kansla av att jag haller pa att fylla igen haligheterna pa insidan. Med sol, annanas, pop och ljusa fina tankar. Vi stannar har ett tag.

Kostatus: I Kerala ar korna lite tjockare. Manniskorna ocksa. Framforallt tyskarna.