I perioder fantiserar jag ohälsosamt mycket om sommarstugor. Jag tänker mig att vi flyttar långt ut i skogen. Till ett torp, där man kan gå barfota och få ont i fötterna av att trampa grus. Jag tänker mig att vi har en trädgård med träd att hänga hängmattor i och att det bara är några meter till den där sjön som jag vill bada i hela tiden (botten där är förstås inget obehaglig alls). Jag kommer såklart få lappsjuka redan tredje dagen och rastlösheten kommer bli det som tvingar mig till stordåd. Fantastiska och fullständigt vedervärdiga idéer kommer födas. Jag tänker mig att jag dricker lite för mycket rödvin på verandan med mina vänner ibland, men att det är lugnt och andra kvällar somnar jag i hammocken redan vid klockan 19.00, för att senare vakna sjösjuk och somna om på min solsäng under julihimlen. I min fantasi lever vi på jordgubbar och mellanmjölk hela sommaren och när mörket och hösten sänker sig över min sommaridyll så får jag knappt inte någon ångest alls. I den här fantasin har jag också alltid helt sjukt lång semester.
Jag vill gärna poängtera att bara för att jag drömmer om sommarstugor ibland så jag inte en förlorad själ - jag vill fortfarande se världen, bo i stan, campa, äventyra och helt enkelt bara härja runt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar