För ett tag sen, en dag då jag var jävligt ledsen visade Astrid mig den här lilla texten. Hoppet i att det bästa kommer, att det faktiskt inte har varit än talar till mig. Nej förresten, det talar inte - det vrålar.
Så idag trillar ett litet brev ned i min brevlåda. I det fanns en pytteliten lapp, och en ännu mindre dessertgaffel. Om jag grinade? Eh. Svar ja. Som ett barn. Den här lilla gaffeln är en liten påminnelse om att the best is yet to come (och om att jag har världens absolut bästa vänner). Fint va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar