Att våga gilla sig själv

Sitter i mitt fönster och lyssnar på Nick Drake. Älskar det här fönsterblecket, bättre än många innan. Skulle vilja ha en liten dyna att sitta på bara.Man tänker så bra här och världen utanför är vacker och jag är glad att jag lever. Jag önskar att jag alltid levde på det här sättet. Att jag alltid vaknade av mig själv, att det alltid var varmt så jag kunde öppna mitt fönstret och dra mig i solen. Jag önskar att jag alltid var glad över att vara jag. Jag har mycket större muskler än självförtroende och minst lika mycket tid som jag ägnar åt att bygga upp min kropp borde jag ägna åt att älska mig själv. Jag vet det. Det senaste halvåret har varit ett sånt där bra, kommer ni ihåg när jag skrev om lycka? Att under en viss tidsperiod uppleva många lyckliga episioder. Det har varit så rätt länge nu. Många episoder av djupaste glädje och innerligaste lyckan. Det töntiga är att jag inte ens vet varför. För ingenting har förändrats, förrutom möjligen att jag bättre förmår att tycka om mig själv.