Mina vänner

Vecken i min panna har kommit för att stanna och jag blir lite chockskadad av samlingen av människor som någon gång i tillvaron har tagit sig in i bostadsrättsföreningen mitt hjärta. Jag är förvånad över att ni är så olika och lika på samma gång. Alla bär ni oförställdhet som en kappa och alla ni vill andra väl. Man kan mycket väl få för sig att jag bara tycker om en sorts människor och så kanske är fallet. Roliga personer med mycket själ (om än något svärtade ibland). Men den allra största likheten mellan er är att ni är människor aldrig kommer förmå mig själv att glömma eller sluta öppna hjärtat på vid gavel för. Utöver det är ni nog ganska olika.