Det här skrev jag i en trappuppgång för 706 dagar sen. Det har ungefär gått ett helt liv sen dess, men det tog till alldeles nyss innan jag fattade vad det verkligen betyder.
Du borde säga förlåt till mig; Förlåt för att jag välter hela din mentala obalans. Förlåt för att jag har tagit dina sömnlösa nätter och tvingat dig att tänka gladare tankar. Förlåt för att jag får dig att känna saker som du tycker är svåra att hantera. Förlåt för att jag får dig att sluta plåga dig själv.Förlåt för att något av mig bygger bo och tar för sig av tårtbitarna i ditt hjärta. Förlåt för att jag får dig känna något sorts hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar