Vad var det dom sa...

Plötsligt står man där och köper kängor med grov sula och med extra plats för varma sockor. Det är då man inser att föräldrarna hade rätt hela tiden. Alla de där grälen om vinterskor i barndomens skobutiker var alltså helt i onödan. Allt det där om att Converse inte är vinterskor stämde ju. Det är när man hör sig själv fråga " de här läcker väl inte och det är väl en bra sula?" som man fattar att de hade rätt hela tiden och jävlar vad dum man känner sig.

risgrynsgröt eller tröttdöden

Jag upptäcker hela tiden att inget är som jag tror, jag förstår inte hur jag ids fortsätta fundera, jag har ju ändå oftast fel. På ont likaledes på fantastiskt mycket gott. Livet är helt-ok fint, men efter sisådär 60 timmars arbete den här veckan är jag så trött att jag måste curla mig själv med risgrynsgröt för att orka jobba ett par timmar till ikväll. Då har det bannemig gått långt.

Jag vill klättra. Rensa huvudet. Tömma kroppen.

Nyhetsvärdering är humor

Det roligaste som finns är när tidningar blir chockade över saker som för vanliga dödliga kanske inte är så väldigt förvånande. Jag fnissar och tycker den här rubriken är hysteriskt rolig. Är detta värt en halv sida i Metro? Är detta ens en nyhet? Är detta ens värt ett höjt ögonbryn och ett jaha?

Shit vad konstigt! Bröllop är ju inte ens med på listan. Inte ligga heller, men det säkert faller in under kategorierna sport och annat. Eller bio om man är lite exhibitionistiskt lagd.

Mjölkäventyret

Mitti allt sorgligt med kattdöden så lyckades min temjölk ta slut. Jag svor åt att jag inte hade tänkt tanken mjölk på Tempo några timmar tidigare. Som tur är har jag världens bästa kiosk i grannhuset så jag traskade dit, men ve och fasa - mjölken var slut även där! Folk hade tydligen hamstrat mjölk och nu hela mjölklagret var slut. Hur ska jag nu kunna dricka te undrade jag och jag måste låtit desperat för då sa den snälla kioskägaren att jag om jag inte var en kinkig person fick jag gärna ta kioskens kaffemjölk. Precis nyöppnad lovade han att den skulle vara också. Så himla snällt och sådär snälla är de alltid i den där kiosken. Jag blev jätteglad och tackade hur mycket som helst och sen bar jag försiktigt det skvalpande mjölkpaketet över tröskeln, ut i snön, över torget, in i hissen och ner i mitt te. Det är fint när människor är vänliga bara sådär, det ger mig hopp.

Judas är död

Idag dog min familjs lilla katt Judas. Han blev jättesjuk och man vet ju att man tar bort dem för det bästa, men det är alltid så väldigt sorgligt, på många så sätt. Det gör ont att tvingas leva utan någon man älskar - att det gäller en katt, hund eller marsvin förmildrar inte den smärtan. Bondbirmorna Judas och hans syster Esther flyttade in hos oss för längesen, på den tiden då jag fortfarande bodde hemma och hela världen var kaos. De där små katterna blev någon sorts pälsiga plåster på saker som var väldigt trasiga i mig och mina syskon. Jag kommer verkligen sakna den knäppaste, bästa katten som faktiskt fick mig att börja tycka om katter på riktigt.

Hulken gillar julen

Ok. Nu är butikerna julskyltade och jag sätter 100 kronor på att Hulken när som helst kommer ringa för att hetsa mig att släpa fram julpyntet jag fick av henne i fjol. 100 kronor på att det sker innan söndag. Hulken älskar verkligen julen.

I rätt ordning

Det var visst någon som skulle ringa mig efter en resa till långtlångt bort. Det var visst någon som glömde det. Lätt hänt antar jag. Ibland får jag för mig att jag är lätt glömma. Ibland vet jag mycket väl att det inte är så.
Det var visst något jag prestera för jag stirrar in i skärmen, men jag ser inga bokstäver lägga sig på rad och de bildar inga vågor. Inga flöden. Jag skulle kunna ställa dem så att de betyder något, men jag ställer dem som jag tror att de ska vara. På rad. Så länge. Jag chansar hejvilt, men om jag ställde dem i precis rätt ordning så skulle de tala sanning. Så mycket vet jag.
Fröken på bilden, Caroline, har såklart inget med den här texten att göra. Den passade bara in. Vi tog den på Skansen i våras, vi var där för att pussa getter och jag mådde illa redan i glasskön av getbajsångorna.

Bra saker med kyla

Det är ju lite kallt nu och snöstorm är ångest på riktigt. Idag när jag stod och väntade på tunnelbanan med rumpan mot vinden kände jag mig lite som en islandshäst. Nu är det ju tyvärr så att det kommer vara så vidrigt ute ett tag framöver och eftersom jag måste lära mig välja positiva tankar så tvingade jag mig själv att tänka ut bra saker om kyla. So here it goes; det är ju gott att vattnet i vattenflaskan blir sådär riktigt krankallt och jag tänker mig att röven blir jävligt fast när den förfryser. Och sen kom tuben som tur var.

Det är så himla bra med plåster

Om någon undrar hur alla nya apotek kan gå runt så kan jag berätta det för er, hemligheten är min ganska höga plåsterkonsumtion. Alltid finns det någonstans att trycka dit ett litet. Just nu plåster på ena handen och båda fötterna. Plåsterbristen under min uppväxt borde väldigt snart vara uppvägd kan man tycka.

Orden

Det är väldigt mycket ord i mitt liv just nu. Mer än på väldigt länge och jag älskar ju ord och jag älskar tanken på att kunna byta ord mot klänningar till exempel. Det bästa blir det bästa i ett unikt litet kretslopp. När översättningsjobbet som jag sliter med just nu är klart så blir det ännu mer ord. Då ska boken få all den kärlek den behöver.

Peacezone

Jag trodde aldrig att det här skulle hända, det är slutet på november, det regnar hela tiden, himlen är gråare än den någonsin har varit och ändå är jag i någon sorts fridzon. Jag sover till och med på nätterna. Igår blev det som sagt Debban med bästa sällskapet och fy satan vad roligt det var. Åberg och jag nyttjade min filosofi - skyltfönstertårtan. Det funkade hur bra som helst ända till Åberg fick syn på en gammal Idol-relik och blev lite till sig. Efter lite strul med vakterna så kom till slut Joppis, Christine och Jennifer in och sen levde vi lyckliga på dansgolvet ända till de tände taklamporna klockan 3.

Frugan Darling i discolampsljuset

I used to be a hit baby

Jag är så jävla peppad idag och det är bara för att den här dagen är så bra! Som grädde på moset spelar jag därför The Sussed skithögt! Bästa basgången, bästa riffet, bästa huligankören. Ikväll blir det Debban för hela slanten. Det blir fint det.

Fördelar med klättring

Det bästa med klättring är alla pengar man sparar in på nagelfilar...
...eller så är det allra bästa att det är så fantastiskt roligt. Trots feta skavsår, lätt skinnflådda händer och mjölksyrade muskler vill jag bara upp igen.

Frisörens oförståelse

Var inne på frisörsalongen i botten av mitt hus och kapade luggen (det är dags när den har blivit ett svårgenomskådligt draperi). En sak som aldrig slår fler är att frisörer som inte känner mig sen innan aldrig någonsin förstår sig på det här med viljan att ha rufsigt svintohår.

Frisören: Vilket torrt hår du har.
Jag: Eh, jaha.
Frisören: Ja, det kan ju bli så när man färgar håret.
Jag: Eller så beror det på all saltvattenspray jag använder...
Frisören: Eh. Eh. Ja, kanske.

När jag kom tillbaka för att betala en kvart senare fick jag en flaska schampoo för torrt hår. Snacka om att inte acceptera mitt trassel, men det var ju väldigt snällt förstås och jag uppskattar omtanken. Jag får helt enkelt ta och bli hennes luggstammis.

Fritt fall under ytan

Den här filmen är helt sinnessjuk och så vacker att strupen knyter sig. Ensamheten i att simma mot jordens mitt och det knäppa i att göra det i form av ett base jump krockar och smälter samman. Att någon sen väljer att filma det är fascinerade och vackert, men samtidigt otroligt obehagligt. Jag vet att det värker i öronen på bara sex meters djup. Hur det känns i denna fridykares lungor vill jag inte ens försöka tänka på. Till sist tänker jag det jag alltid tänker "typiskt människan att aldrig acceptera sina begränsningar". I den här filmen finns inga begränsningar. Inga alls. En sista reflektion - friheten i att klyva vattenytan igen borde bara gigantisk.

Stay Lit

Den här låten är som allra bäst om man sitter på mitt fönsterbleck om kvällen och kollar ut över södra Stockholm. Man ska helst lyssna skithögt i hörlurar. Har man inte tillgång till just det här fönsterblecket går det säkert även bra att lyssna i en säng i Norrköping, måhända i en lägenhet i Paris eller i ett red light district någonstans i Tyskland, huvudsaken är att man lyssnar högt nog.

Husdjuren

Det är kul med husdjur, man känner sig alltid så efterlängtad när man kommer hem. Mina silverfiskar verkar ha väntat på hallmattan hela dagen, så när jag väl öppnade dörren blev allihopa som tokiga, de viftade på svansarna och pep i väg in under badkaret. Jag antar att de var leksugna eller kanske hungriga. Kommunikationen är inte alltid helt självklar med dem, men jag tar förstås allt de gör som kärleksbevis.

Dessutom ska man tydligen vara glad över silverfiskar eftersom de käkar upp eventuellt svartmögel - så då är jag väl glad helt enkelt.

Playlist

Höstlistan. Om man är väldigt skelögd kan man om man vill läsa in en liten saga i titlarna, annars är det mest bara 12 bra låtar.

Den ofrivillige pyromanen

Förra veckan slog det lågor ur hårtorken, idag började min dammsugare att lukta bränt och sen tvärdog den. Jag ser det såhär; antingen hatar någon mig (typ Gud eller hyresvärden) eller så är det fel på elen i min lägenhet. Huvudsaken är att inte min heliga vattenkokare brinner upp. Och helst inte jag själv heller.

Jag lever i en lögn

Inuti mina vuxenskor finns en välbevarad hemlighet och saker är uppenbarligen inte alls som man kanske tror.
Btw. jag har redan fått höra att de här strumporna inte är så sexiga, men jag lyssnade inte så noga på just det örat.

Säkring klar!

Nu jävlar. Nu har jag att göra i vinter.

Det är alltså en sele i en hög på bilden. Ett nödvändigt spontanköp. Jag fick feeling som man säger.

Först av allt vill jag bli en melodi

Johanna tog med mig på förhandsvisningen av filmen om Cornelis. Min uppväxt var kantad av hans visor och det är lite märkligt att kunna hela texten till låtar som jag knappt minns titeln på. Efter att ha sett ännu ett musikerliv skildras på det där något självdestruktiva viset, börjar jag misstänka att framgång är världens farligaste drog. Sen gick jag hem och lyssnade på Papillas Samba och Sambaliten sådär 15 gånger på rad.

Han drog upp mig upp ur havet, han var min frälsarkrans
han räddade mitt liv en gång, nu räddar jag hans.

Nu kan du få mig så lätt - jag är fixad och klar

Eh. En del dagar börjar ju lite oväntat om man säger så, den här dagen hade jag lovat en vän att sitta sminkmodell. Sagt och gjort, jag gick upp i ottan och åkte dit. Det bisarra började när det gick upp för mig att det var brudsminkningar som var dagens tema. Jahapp. Ironi igen. Men vad gör man inte? Jag hittade på att min klänning var gräddvit och Sara gjorde sitt yttersta för att förgylla min stora dag. Fantasin tog slut när det var dags att bylta på sig massa kläder, gå ut i det grå slasket och åka supersminkad genom stan klockan tolv en helt vanlig torsdag. Men fint blev det, även om jag knappast hinner säga "I do" och få en blingig ring på fingret innan dagen är över och sminket åker av.

Badkar vs. män

Jag minns inte den exakta ordföljden men Camilla hävdade att hon skulle göra vad som helst för ett badkar, speciellt så här på hösten. Eller kanske så man skulle slå till på en man föreslog jag. Camilla tittade på mig och sa "fast hellre ett badkar eller en bastu, det värmer ju en runt hela kroppen". Såklart. Du har helt rätt Camilla. Vilken tur för mig att jag faktiskt har denna ack så eftertraktade möbel i badrummet.

Aldrig ensam, alltid ensam här

Ja, allt jag kan tänka är att det tur att det inte syns utanpå mig när jag brinner upp bakom stängda ögonlock.

Omöjliga ekvationer

Sömnklubben är fortfarande rolig. Deras tips passar inte riktigt folk som bor på väldigt liten yta. Ekvationen att hålla sovrummet mörkt och kallt och bara använda rummet till att sova i är faktiskt totalt omöjlig om man bor i en walkincloset-kontors-tvrum-matsals-sovhörna på 26 kvadrat. Den dagen jag lyckats få råd med ett slott lovar jag att hålla sovrummet mörkt och kallt, men tills dess kommer nog datorn ha en given plats i sängen.
För övrigt struntar jag i om det är dåligt för metabolismen att sova med tända lampor, jag fixar inte kompakt mörker när elefantparaden spatserar över bröstet (och inte annars heller för den delen).

Varsålut

Om man tänker två ord samtidigt som man försöker säga dem kan det bli lite hur som helst. Har man riktigt mycket tur blir det ett nytt, inovativt och mycket användbart ord. Varsålut (Varsågod+absolut) är perfekt för oss som är lite serviceminded, synd nog hade kunden som jag sa det till inte någon relation till mitt nya ord och därmed också såg hon ganska förvirrad ut.

Skräcken för att vara naken i grannens hall

Som ni kanske vet är jag drottningen av katastroftankar. Jag är helt enkelt världsbäst på det, men spektrumet på hur katastrofala dessa tankar faktiskt är, är ganska brett. I vissa fall är det rena dystopier jag målar upp i min hjärna och vissa fall är det nog bara helt vanliga, konstiga fantasier. Den senaste liknar kanske mer en tvångstanke. Det är nämligen så att jag ganska ofta duschar med öppen badrumsdörr, jag vet inte riktigt varför, men det ligger någon sorts frihet i det. Grejen är den att precis utanför mitt badrum ligger min ytterdörr och mittimot min ytterdörr bor min granne (inte den snygga grannen, men ändå en granne). På sistone har jag börjat känna en lätt skräck för att min ytterdörr ska öppna sig när jag står där i duschen, det skulle med lite otur nästan innebära att jag stod naken i min grannens hall och skulle det hända vore det ju jobbigt att dela hiss efter det. Detta har lett till att jag måste dubbelkolla att dörren verkligen är låst innan jag går in i badrummet avklädd, för jag vill ju för allt i världen inte bli en sån person som inte törs säga hej till mina grannar.

Inredningstips

Eller så skaffar jag bara ett par nya gardiner och kanske en krukväxt.

Sjuk sjuk sjuk

Febern kom och tog mig igen, så nu ligger jag hemma och kurerar mig med pop, ipren och apelsiner. Huruvida det är en vinnande kombo återstår att se.

FLL - The Esplanade from FLL on Vimeo.

Den här låten har jag åkt mycket tunnelbana till, videon är finfin.

Relationen mellan måndagar och november

Jag har inte riktigt kommit över det ironiska med att november började med en måndag. Roligare än så blir det knappast eftersom november är månadernas motsvarighet till måndagarna. Nu väntar alltså 30 måndagar på rad. Hurra.