Judas är död

Idag dog min familjs lilla katt Judas. Han blev jättesjuk och man vet ju att man tar bort dem för det bästa, men det är alltid så väldigt sorgligt, på många så sätt. Det gör ont att tvingas leva utan någon man älskar - att det gäller en katt, hund eller marsvin förmildrar inte den smärtan. Bondbirmorna Judas och hans syster Esther flyttade in hos oss för längesen, på den tiden då jag fortfarande bodde hemma och hela världen var kaos. De där små katterna blev någon sorts pälsiga plåster på saker som var väldigt trasiga i mig och mina syskon. Jag kommer verkligen sakna den knäppaste, bästa katten som faktiskt fick mig att börja tycka om katter på riktigt.