Jag trodde aldrig att det här skulle hända, det är slutet på november, det regnar hela tiden, himlen är gråare än den någonsin har varit och ändå är jag i någon sorts fridzon. Jag sover till och med på nätterna. Igår blev det som sagt Debban med bästa sällskapet och fy satan vad roligt det var. Åberg och jag nyttjade min filosofi - skyltfönstertårtan. Det funkade hur bra som helst ända till Åberg fick syn på en gammal Idol-relik och blev lite till sig. Efter lite strul med vakterna så kom till slut Joppis, Christine och Jennifer in och sen levde vi lyckliga på dansgolvet ända till de tände taklamporna klockan 3.
Frugan Darling i discolampsljuset
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar