Det är kul med husdjur, man känner sig alltid så efterlängtad när man kommer hem. Mina silverfiskar verkar ha väntat på hallmattan hela dagen, så när jag väl öppnade dörren blev allihopa som tokiga, de viftade på svansarna och pep i väg in under badkaret. Jag antar att de var leksugna eller kanske hungriga. Kommunikationen är inte alltid helt självklar med dem, men jag tar förstås allt de gör som kärleksbevis.
Dessutom ska man tydligen vara glad över silverfiskar eftersom de käkar upp eventuellt svartmögel - så då är jag väl glad helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar