Sountrack till tåg

Den här veckans lista är soundtracket till mina tågresor den här veckan. Hoppas den funkar lika bra i soffor och andra ställen också. Jag tror den gemensamma nämnaren för låtarna är någon slags rörelse. Jag är avundsjuk på Eric som slutligen har upptäckt storheten med Håkan Hellström, själv måste jag slå i huvudet och tappa minnet för att få återuppleva den upptäckten.
Nu är jag nästan hemma och semestern är nästan slut. Den var fin.

Tutankamon

Jag undrar om Tutankamon är resultatet av det här bandets backstagehäng på otaliga festivaler? Jag tror inte att det är en omöjlig tes, men orkar inte googla det just idag. Jag brukar alltid ha lite svårt för så kallade superband, men eftersom jag är svag för Adam Olenius (som för övrigt kanske har Stockholms finaste skäggväxt) så har jag ändå gett det här bandet en chans. Kanske inte det mest nyskapande i världshistorien, men ändå charmigt och svängigt. Det är dock svårt att avgöra hur ett band låter på endaste låt, jag tycker det är fånigt att fega med låtar på Myspace.

Nattuggleriets utdelning

Nattsurfning brukar locka fram de fina videosarna. Så även i natt. Jag gillar venerna som flätar ut sig över bergen extra mycket, men paret som dansar ser lite ut som något som man ställer på en bröllopstårta och ärligt talat, nja. Låten vänder runt 2:20. Missa inte det. Helskärm på.

På spåret

Till slut slet jag mig från lugnet och böckerna hos mamma, packade väskan och tog tåget till Göteborg. På tåget mötte jag en trevlig buisnessgubbe, vi pratade datorer och lite om banverkets hemsida, han berättade massa knep för att övervaka förseningar. Jag har sagt det förr och säger det igen, de märkligaste mötena sker på tåg. Sen är det ju det där gamla vanliga med tåg och kreativiteten, jag får så mycket gjort att jag borde ha ett permanent tågsäte som kontor. Jag tror det är ett bra sätt att döda monotonin, det krävs människor för att få min hjärna att röra sig. Dessutom vore det roligt att skriva "Lunch i Falun 12.45-13.22 någon?" som facebookstatus, fast med nya orter och tider varje dag.
I morgon ska jag träffa Tommy och jag misstänker att diverse skivaffärer kommer få sig ett besök. Att umgås genom att bläddra igenom skivbackar tillsammans kommer vara en sån där grej att berätta om för eventuella barnbarn. Jag tror det kommer verka otroligt exotiskt i framtiden.Tyvärr.

I wanted to control it.

Jag älskar den här låten och videon är fin också, även om den är så indie att jag nästan måste skratta. Utöver det så är stråkarna fantastiska, jag har hört dem i huvudet i flera dagar.

Skräck för meggings

Dagens ord: Meggings. Mens+leggings, fritt översatt - karltrikåer. Killar med tights under shortsen (eller i enbart tights) är en syn jag helst vill slippa, det räcker med de bilder jag googlade fram i panik. Kom igen grabbar, karlar slutade väl använda trikåer för flera hundra år sen?

Andra listan

Jag har ju lovat en ny playlist i veckan, så här är nummer två.

Norrköpingsemester

Det finns faktiskt en del bra saker med Norrköping har jag upptäckt. Det är rätt skönt att det bara är fem minuters avstånd till allt, som omväxling. Vännerna är väldigt fina och ölen är förvånansvärt billig. Idag har jag hängt i en hästhage och pussat hästar samtidigt som Natta krupit omkring med kameran för att ta fina bilder till ett jobb vi håller på med. Att hästar aldrig står still blev vi snabbt varse, men jag tror ändå vi fick en del bra foton. Om inte annat så var det i alla fall en bra dag i solen. Just nu mår jag bra i min tillfälligt planlösa tillvaro, ibland är allt jag behöver att inte behövas.

Elektronisk kommunikation mellan syskon

Semestern har börjat och jag är redan hemma hos mamma. Min bror är tekniknörd och hela huset är nuförtiden en mindre teknologisk högborg. För ett par år sen hade vi skrikigt till varandra, nu kommunicerar vi tvärsigenom huset via MSN.

Matulda säger:
vad gör du?
malin säger:
inget. ska vi laga mat?
malin säger:
dricka vin?
Matulda säger:
mm. tänkte det
Matulda säger:
tessan ville komma också.
malin säger:
ok
malin säger:
får man ha pyjamas på sig?

Författarkär

Det har varit en boksommar för mig och jag har fått en författarkärlek till jämte min älskade Elend Loe. Nytillskottet heter Haruki Murakami. De två författarna står verkligen i skarp kontrast mot varandra, men i slutändan påminner de ändå om den andre. Jag borde dra ner på lästempot, annars kommer det snart vara med Murakami som med Loe, att det bara finns en endaste bok kvar som jag inte har läst och som jag inte törs läsa, för då är det slut. Jag älskar ändå när jag blir författarkär och sträckläser allt som den har skrivit. Jag älskar den där bubblan som uppstår då och endast då. Nu undrar jag om Tokyo och drömmer om regn på nättern och jag misstänker att det inte är någon slump.

Att vara en Taube-låt

Min vän Gunnar brukade alltid säga att jag var som en låt, jag velar mellan två olika, men minns inte riktigt vilken det var. Mest minns jag att mamma svarade att jag var "Så länge skutan kan gå" när jag frågade henne. Hennes motivering hade med skiftningar mellan moll och dur att göra. Nu förstår jag vad hon menar.

Veckans playlist

Det här är resultatet av ett spontant facebooklöfte till Elina och Maria. En gång i veckan kommer det finnas en ny playlist här. Den kommer inte nödvändigtvis vara trendig och hip, men den kommer förhoppningsvis innehålla något spännande. Listorna kommer alltid vara 12 låtar långa, varken mer eller mindre. I min värld är 12 låtar den perfekta skivlängden. Förhoppningen är att ni ska hitta något nytt eller minnas något gammalt - det är alldeles för lätt att glömma guldet. Sådär varsågoda; första listan.

Jag äter hela veckans kolhydrater idag, lyssnar på spacemenlåten och längtar efter min mamma. (just därför kanske). Hela grejen är oskön och skön samtidigt. Jag tycker bara kvällarna blir mer och mer konstiga. Livet blir mer och mer ironiskt. Jag bara längtar, efter alla dessa människor som inte är här, Jag blir lite sämre utan dem, blir lite hårdare utan deras fötter i marken,

Ännu ett gammalt soundtrack till mitt liv

Rapport från beachen

Jag har som har en viss förkärlek till att smygtitta, tjuvlyssna och studera människor har hittat ett nytt och ganska oväntat hangout. Nämligen playan! Eftersom jag bor i ett villaområde så är det väldigt mycket småbarnsfamiljer vid min sjö. Och tonårskids förstås. Jag vet inte vilka som är roligast att lyssna på. Idag handlade samtalen väldigt mycket om High fat lo carb-dieter, bilar och sovrutiner för bebisarna. Föräldrasnack alltså. Tonårsflickornas samtal handlade inte helt oväntat om, guess what- killar och inte tillräckligt platta magar eller bruna ben. Där låg jag med min fina bok mittemellan två världar och insåg att tiden går. Att avståndet till "Vad du kladdar" och "Nu måste vi byta blöja" är betydligt närmre än till gymnasiets första termin. Min första fylla börjar liksom kännas otroligt avlägsen.

Så jävla fashion

Lagom grötig i hjärnan efter dagens träning sätter jag mig på bussen bakom två tonårsflickor. De hade stora problem personalen på Weekday. Jag spetsade naturligtvis öronen.
- De sätter på sig en hatt och tror att de är så jävla fashion!
På ett sätt håller jag med och tänker att de är ganska rätt ute, men detta var ett svårslaget fall av sten i glashus, eller ska vi säga ben i spandex och fötter i kilklackar. Små Lycke Li-lookalikes. Det var det som gjorde det så himla roligt. Och så jävla fashion - vem använder det uttrycket utan minsta tillstymmelse till ironi? Nittotalisterna visar tydliga tecken på överdos av modebloggande helt enkelt.

Tomas Ledin missförstår slackers

Jag slötittar på TV. Det blir reklamdags. Jag skärper mina sinnen. Reklam för Tomas Ledins nya skiva. Han sjunger om att inte göra något alls är underskattat. Hederligt slackeri alltså. Jag får för mig att han har missuppfattat det hela totalt dock. När man inte gör något så gör man väl just ingenting. Man skriver inte en låt om det, då går ju hela grejen förlorad?

Jag och My satt i Vitan, åt glass, tittade ut över underbara söder och diskuterade meningen med saker och ting. Jag oroar mig för min egen likgiltighet och att inte ta mig från A till B. Det skrämmer skiten ur mig att saker som borde göra ont bara går mig förbi. Jag reagerar liksom mer på att jag inte reagerar än på det som sker. På vägen hem hittade vi en bra villa som vi ville bo i. Det hade staket och låg precis nedanför parken. Perfekt för alla våra framtida hundar och katter.

En angorakofta av människorhår?

Jag tappar väldigt mycket hår. Mer än någonsin just nu. Det har fått mig att börja fundera på om det skulle kunna vara till någon nytta, om jag kanske tillverka något av det? Om jag börjar spara nu så skulle jag kunna tillverka alla min julklappar av det. En tjusig kofta till mamma och ett par varma tofflor till farmor kanske. Eller så kanske jag kan brodera fantastiska kuddar med flätor på eller så sparar jag det, limmar ihop det till extensions och sätter tillbaka det på huvudet. Möjligheterna är oändliga.

Skräckslagen på Patten

Jag har aldrig i hela mitt liv varit på Patricia. Nu vet jag varför. Sjukt dålig musik, shots och slemmiga typer. Kort sagt, ett sånt där ställe som jag blir skräckslagen på. Jag försökte hitta en utväg. Ett sätt att fly, det gick sådär. Men det var ändå roligt att kolla på cirkusen och min kompis Marianne är en mycket störd människa.
Idag var mycket märklig dag på jobbet, en del rödvinstunga huvuden och väldigt mycket flum och fjant. Den här veckan ska jag nog satsa på lite mer sömn. Det har inte varit högt prioriterat på länge.