Stadsdel blanco

Jag vet inte varför, men ibland glömmer jag bort att det finns andra delar av Stockholm. Kungsholmen finns nästan inte, trots att det förmodligen är trevligt där med. Innan jag började skolan så fanns knappt Vasastan heller. Det är konstigt, men ändå roligt att det fortfarande finns nya gator att gå på.
Igår blev en lång kväll (kolla när inlägget nedan postades)det började med öl och slutade med öl och fantastiska pannkakor. Däremellan hann vi med att besöka både en och tre krogar på Söder. Varje gång man gör något med skolfolket så uppdagas fler och fler grejer som får skolan att verka lätt incestoös, men så är det ju i alla mindre kretsar. Intressant att man har saker framför ögonen som man inte ser.

pampadapam

Jag tar tillbaka allt om fredagslåten, här är den. Lägg märke till Persbrandt! Och min vän Astrid vill gärna gästblogga med ett par ord. Let's dance, Majlis knullar och hjärnblödning.

Storshopping och fredagslåtar

Igår gjorde jag allt som man (enligt mina fördomar) gör när man är gift. Vi tog bilen till Ikea och sen åkte vi till Willys för storhandling. Jag och flickorna i kollektivet. Det är vuxenliv deluxe att åka bil till affären enligt mig. Nuförtiden åker jag bil så sällan att jag verkligen reagerar på att jag åker bil när jag gör det och måste säga "Ojoj, det var så länge sen jag åkte bil". Det är Stockholm det eller åtminstone en tågpendlares vardag. Ikea är hur som helst en studie i kompromisser, bor man tillsammans så ska en del viljor samsas. Oavsett om man är sambos eller kombos.

I övrigt är det öl i kväll. Det kan ju naturligtvis bli på alla möjliga sätt. Jag hoppas på trevligt.

Det här är fredagslåten x2 faktiskt.
Först en gammal klassiker, den är urtypen för en indievideo på många sätt och låten är sjukt mycket gymnasiet för mig.
Det här bandet har gjort indievideoläxan. Med något tveksamt resultat, men låten är desto bättre.

Popcirkus

Halvsåg Popcirkus förrut. Kristian Luuks och Per Sinding Larsens nya musikprogram som direktsänds från Debaser Medis. Man kände igen en hel del från PSL, fast de hade blåst upp det mycket större. Det är nog känslan av småskalighet som alltid har fått mig att gilla PSL så mycket. Jag förstår vad Popcirkus är ute efter, vad ambitionen är, frågan är om det verkligen lyckades? Det kanske mest var premiärnerver? Nåväl, det får en chans till.

Båtskorna

Idag såg jag de största skor jag nog någonsin har sett. Precis när jag kom till skogränsen på gymmet och böjde mig ner för att lyfta upp mina skor på hyllan så fick jag syn på dem. Ett par gigantiska sneakers. Minst storlek 50. De var som båtar, så stora att jag hade kunnat ha dem utanpå mina vinterskor och ändå haft rum att vifta på tårna. Otroligt fascinerade och jag började fundera över vem ägaren var. Jag försökte få syn herrn med de stora fötterna hela träningspasset sen, utan någon större framgång. Jag antar att fötter ser mer propotioneliga ut tillsammans med sin kropp. Är lite besviken på att jag misslyckades med spejningen.

Kreativitet=hjärnkaos?

Alla utbildningar handlar ju på något sätt om att tänka eller lära sig tänka. Att lära sig verktygen man behöver för sitt blivande yrke. Oavsett om det handlar om att lära sig räkna ut rätt mängd medecin, snickra vinkelrätt eller att leda projekt. Om ens yrke handlar om kreativitet och idéförlossningar så måste man lära sig att släppa loss hjärnan, men också om att inte låta hjärnan gå bärsärkargång för länge. Jag har upptäckt något lustigt, varje gång som jag får ett kreativt uppdrag i min händer blir det först helt tomt i min skalle. Tomheten håller i sig en stund sen börjar det ticka och det tickar på, jag skriver på kvitton och lappar (ni skulle se hur min plånbok ser ut ibland). Jag är skitskraj att missa snilleblixtar. Det här hände senast idag. Först tomt, sen idékaos och jag sätter 500 kronor på att tickandet kommer accelerera lagom tills jag ska sova. 95% eller mer av det här är inte bra idéer. Puh. Så det jag måste lära mig härnäst är alltså att stänga av huvudet innan läggdags.

Att hoppa eller trilla framför tåget.

Om jag hade vetat att någon hade blivit överkörd av ett X2000 så hade jag inte haft mage att vara sur över att det tog 45 minuter att ta sig hem. SL berättar ju aldrig vad som har hänt, då hinner man förbanna hela världen under tiden. Nu funderar jag över om det var en olycka eller ett självmord. Stockholm är ingen bra stad att tappa livslusten i nämligen. Jag tänker ofta på att det är alldeles för lätt (missförstå mig rätt, såklart att det inte lätt på det enkla viset) att ta livet av sig här. Dessutom är det ett under att olyckan inte är framme oftare än vad den är. Det skulle vara så lätt att någon knuffade till en i rusningstrakfikstressen, därför tycker jag att det är obehagligt att gå nära perrongkanten.

20.22
Nu har jag läst att hon inte hoppade, utan gick på fel ställe samtidigt som hon pratade i telefon.

Utsidan

Angångede dagens outfit. Det är lite märkligt att folk kommenterar mina rosa strumpor (som knappt syns) när man har en tröja med en rosa ponny/enhörning på sig, men den säger ingen ett ord om.

Celibat version 2

Nu testar vi det. Och Caroline har påtalat att det behöver vara något riktigt i potten. Detta pågår till första mars och som vinst så får jag en Debaserkväll. Om jag klantar till det så ska Eric välja tre filmer som jag inte kommer gilla och jag måste se alla under en ledig söndag. Han kommer på inspektion under dagen för att kolla att jag verkligen ser dem. Då kör vi då. Jag tror inte att det kommer bli särskilt svårt.

Och för er som tror att det här är ett skämt. Well, det är det inte.

Osammanhängande

Idag satt jag brevid en kille på tunnelbanan som snackade i telefon och det började bli obehagligt när han snackade om att han hade blivit av med sina vapen och att han hade dåligt om ammunition kvar. Det fortsatte vara creepy ända till jag insåg att han pratade om ett tv-spel och då kände jag mig skapligt dum istället.

Jag har verkligen svårt att bara släppa saker och gå vidare.Det jobbigt att anstränga för sig att hålla och hitta andra fokus än det hjärnan helst vill ligga och kleta i. Problemet är att det gör så satans ont.

Utöver det här så funderar jag på över om T-centralen skulle kunna vara något sorts varumärke. Jag upplevde T-centralen nykter inatt, det händer ju inte så ofta och det är jag hemskt tacksam för. Igår hade jag, My och Carro en mysig sushi- och biokväll. Benjamin Button var väldigt fin, vi snyftade och skrattade. Jag trodde inte på att det hade gått tre timmar när den var över. Se den.

First we take Manhattan...

Om jag lyckas erövra Ryssland så hoppas jag ni förstår vad huvudstaden kommer heta. Just det - Malingrad! Ibland är det hårt att vara student, då kan det vara skönt att drömma sig bort lite. Låta hjärnan svepa över hur det skulle vara att härska över ett gigantiskt land. Man blir jävligt geggig i skallen av att sova så lite som jag gjorde inatt, det är ett som är säkert. The copy cowboy är också bra degig idag. Trots att han förmodligen skulle kalla det för ett kreativt flow...

Walk-in-sofa

Somliga har en walk-in-closet. Själv har jag satsat på en wardrobesofa. Möjligen ett walk-in-room. Det är kläder överallt, dock inte på golvet, konstigt nog. Jag bor i en gardebob och jag tror behöver en butler som kan styra upp detta. Varför blir det såhär?!

Laptopträsket

Är det bara jag som blir glad ända in i märgen när det står konståkning i tv-tablån? Och är det verkligen konstigt att bli det? Jag tycker inte det. Äntligen är det dags för piruetter, glitter, kast och tårar på poängbänken! Love it.

Idag var det slututställning för en del klasser på skolan. Det var väldigt mycket laptops. Jag blir både taggad och skärrad när jag tänker på att det om inte allt för länge är dags för min egen. Måste hitta på något jättegrymt och kanske klä ut mig till en hotdog, så att man inte hamnar i laptopträsket. Slututställningens höjdpunkt idag var ändå Digitalarnas pappersdockor föreställandes dem själva i naturlig storlek. Så jävla roligt och härligt ego.

Det har under dagen dykt upp en del tvivelaktiga bilder från kryssningen. Från och med nu ska jag alltid festa med en brun papperpåse över huvudet. Deal?

Färjan

Då har man gjort kryssning då. Check. Det är något som är väldigt märkligt med att åka på en nästan helt öde finlandsfärja.Ok, att kalla den öde är kanske en överdrift, men en mycket liten sådan. Att färjan var som ett spökskepp påverkade inte oss så värst mycket iallafall. Det var värre för dansarna i dansshowen som uppträdde inför en icke existerande publik. Det var lite sorgligt och jag tyckte synd om dem.
Kvällen fortsatte och fortsatte. Det blev hyttfest, trappfest, korridorsfest och det var hysteriskt och roligt.
Vad tror ni händer när man stoppar ett helt gäng studenter på en båt och säljer billig öl i taxfreen? Ganska enkel matte. Folk kommer börja leka Jag-har-aldrig och folk kommer förr eller senare byta saliv med varandra (och/eller andra). Det här var morgonens samtalsämne. Vilka hade pillat på någon som går på skolan? Det var ju en del. Malin och Jenny hade kartlagt det hela, ihjälskrattningen var inte långt borta. Någon gång under kvällen hade jag ett konstigt samtal med en Irish snubbe. Allt han sa var "You look gorgeous! You have a gorgeous face! You look gorgeous!" Snällt förvisso, men kanske inte det mest givande samtalet i världshistorien. Jag tror inte att jag någonsin fick nåt svar på om vad ett gäng irländare gör på en öde finlandsbåt en tisdagkväll i januari.
Vi hade hela diskot för oss själva och folk hade tydligen hållt i gång till klockan sex när det stängde. Inte jag dock.
Idag hängde bakfyllan som ett regnmoln över båten och det borde väl ha däckat folk. Då hände något som nästan uteslutande bara sker på festivaler. Det började om. Hytthängfesten återuppstod. Bara att öppna en öl till och svara på någon märklig sanning eller kånkafråga. Kort sagt, jag har haft riktigt kul och det är väl bara att inse att folket på min skola inte är kloka. Men som Tor och Eric sa, What happens on the boat stays on the boat och det är väl för väl det.

Don't move to Finland

som Deltahead sjunger och nej, det ska jag inte. Det är bara över natten. Nu måste jag skaffa mig en mustasch eftersom det råder mustaschtema på båten och min skäggväxt är ju tackolov urusel.

En annan Deltahead.

Gymtyper del.4

Vi har kommit till en kateogori som jag själv delvis tillhör. Eftersom jag gör det, så försöker jag att inte utsätta mig för situationer där jag tvingas konfronteras med det så ofta. Vi kan kalla den här för
Vi-som-har-ganska-taskig-koordination-kategorin.
Kommer ni ihåg när man körde aerobics på gympan när man gick i högstadiet? De där få gångerna som fotbollskillarna var de som gick frusterade från lektionerna. När jag var yngre så hade jag jättekul åt det. Nu är det som att jag är en fotbollskille när jag försöker mig på den sortens gympa. När hurtbulleledaren skriker om att man ska lägga på armar, skuttar upp och ner med alla kroppens delar perfekt samtidigt. Då tänker jag, men shit inte än, jag har ju inte knappt fått i gång fötterna! När man hjälpligt lyckas vifta åt rätt håll så kan man ge sig fan på att det fem, sex nya rörelser som ska hanteras. Allt slutar med att jag skrattar åt eländet och skäms. Det är när man kommer tillrätta med det, som man inser att man definitivt inte är ensam om inte kunna koordinera sin kropp. Folk är otakt och gör sina egna varianter runt om i salen. Då ler jag lite till och försöker få åtminstone benen att gå åt rätt håll.

Mittimellanland

Den här helgen har varit något såsigt mellanläge. Varken eller på alla sätt.
Nu när jag har haft tid att fundera och jag har kommit fram till att jag behövde distansen som blir när någon reser bort tillräckligt länge. Även om det kanske fortfarande svider så är det inte lika jävligt nu.

Caroline och jag kom fram till vår vanliga gamla slutsats idag på jobbet. Nämligen att alldeles för få personer är hemligt kära i oss. Jag hoppas få se en ändring på detta under våren.

På tal om hemlig kär så älskade jag Håkan Hellström lite extra igår. Han vann pris som årets artist på P3-guld och Kristian Luuk hade fått frikort på vinnaren i den kategorin. Håkan gjorde en bend-over och sa det blir nog trevligt. Håkan är soundtracket till mina tonår och jag kommer aldrig tröttna på hans mellansnack, tacktal och iaktagelser. Min iaktagelse är att det är intressant att P3-guld är den bästa tv-sända galan och att det är radion som ligger bakom den... Synd bara att förra årets hits redan känns så gamla.

Att boka en kryssning

Har man lovat att man ska dricka öl på ett ställe med träpanel. Så blir det öl på ett ställe med träpanel. Har man lovat att köpa öl för vinstpengarna som man vinner på Black Jack. Så blir det öl för vinstpengarna. Om det sedan resulterar i att man slår fast att man visst ska följa med på skolkryssningen. Ja, då är det bara att boka. Så nu har vi också en hytt. Det här kommer kunna sluta hur som helst.

Pure...öl!

Världens bästa reklam just nu. Gotta to love this shit. Jag inte bara gillar, jag älskar Heineken, speciellt nu.

Bildspelet

Nu är Projekt Visuell helt klart och redovisat. Projektet gick ut på att skapa ett bildspel där ord skulle komplettera bilder. Vi fick varsitt ord som tema. Jag fick ordet lågtryck och jag valde att tolka det på det här sättet.
Så här blev det och det gör sig bäst i mörker. Jag rekommenderar fullskärm och att man sätter på ljudet.

I wish I was a little bit taler

Om Eric tyckte att jag uttalade mig nedlåtande om lockhåriga personer härromdagen, så är det inget mot Erics något kontroversiella tankar angående långa människor. Han tycker nämligen att de är lata och ofta allergiska. Riktigt vad han bygger den här tesen på vet jag inte. Det jag vet är att om du är över 165 cm lång så gör du förmodligen bäst i att hålla dig så långt borta du kan komma från Eric. Jag vet ockå att en av hans bästa vänner är över 190. Detta gör Eric till en hycklare av stora mått mätt.

Maska

Sjukdom, jul och annat elände har gjort att jag har varit dålig på att träna den senaste tiden. Jag har inte sett en enda muskelbyggare på flera veckor! Lateriet har nu mött sin bödel för idag köpte jag ett årskort. Hon i receptionen frågade när jag ville att kortet skulle gälla ifrån? Om jag ville träna på en gång. Låt det gälla från imorn sa jag...
Så var det med den striden mot lättjan.

Jag har ända sen Matilda hade sönder mina favoritbrallor i somras letat efter att par riktigt tajta och bra svarta byxor. Jag kan meddela att det är svårare än man tror att hitta ett par sådana. Nu har jag äntligen hittat ett par. Fick prova mig igenom halva stan och jag hatar att prova. Det här får mig bara att tänka att det ändå är bättre med kjol. Länge leve strumpbyxorna!

Slutet nalkas

Nu börjar arbetet med Projekt Visuell närma sig slutet. Det har varit roligt och stundtals även svårt. Också ganska tungt och jag inser att texten kanske egentligen är någon slags dörrstängare. Ibland är det väl lika bra att ta den där omnämda tjuren vid hornen. Sådär. Ska bli spännande att se det färdiga resultatet. Kanske, kanske kommer det kunna gå att beskåda det här.

Förövrigt så träffade jag världens snällaste dykaffärsinnehavare idag. Jag frågade om jag kunde få fota lite syrgastuber, han hade inget emot det och tog med mig till tubförrådet. Det visade sig vara ett eldorado för den som letar efter tryckmätare. Jag blir så glad när folk är sådär okrångliga och hjälpsamma. Borde talat om för honom att hans vänlighet (och tuber) var det som behövdes för att färdigställa mitt projekt.

En liten sängfösare i form av Orion Rigel Domisse.

Förtal

Jag har just blivt uthängd som lockhårshatare på Uralbergen. Stackars min lillasyster som är så lockig att hon till och med går under smeknamnet Krull...

I love Skägg!

I stort sett alla som känner mig är bekanta med mitt kärleksfulla förhållande till skägg. Den här dagen har gått i skäggens tecken och det har således varit en bra dag. Det började redan imorse med att vi på skrivlektionen skulle hitta på en rakhyvel och ett namn och en tagline till den. Vi hade många bra idéer, men mina handlade aldrig om att ta bort skägg, mer om att frisera ett befintligt. Jag tipsade Eric om korvas bloggen(den är hur fin som helst, jag gråter av den dagligen) och han konstaterade snabbt att han som skriver den hade vad Eric kallade för ett Malin-skägg. Jag vet inte hur ofta folk hånar eller retas med mig för det här med skäggen. Jag har oräkneliga gånger blivit kallad skäggfetischist. Skägg är långt mycket mer än så. Nu ska jag försöka förklara varför jag gillar skägg så mycket. Det finns inget som ser så mjukt och manligt ut på samma gång. Det verkar vara bra att ha när man ska fundera lite. Det är roligt att bli skäggad. Det går att frisera på många roliga sätt. Det är mysigt att pilla i och det sticks mysigt när man pussas.
Jag vill dock klargöra att det inte är stora vildvuxna vikingaskägg som är min grej. Det räcker egentligen med ordentlig skäggstubb. En gång fick jag till och med ett skägg odlat till mig och det är det inte alla som får. Ikväll fick jag även lära mig att man till exempel kan koda grejer med sitt skägg. Det finns därmed inte många skäl att inte älska skägg.

Firmafest

Det är snällt av jobbet att bjuda oss på roliga saker. Det är bara det att ibland blir inte sakerna lika roliga som man hade tänkt sig. Jag har alltid varit ganska skeptisk mot sjungande servitriser. Nu är jag ännu mer skeptisk. Till och med skräckslagen. Jag vill nog helt enkelt inte ha dans till varmrätten och trosor i ansiktet till desserten. Det är nog bara så enkelt. Hädanefter är det jag som håller mig undan krogshower. Det lyckades bli lite skandaler igår också, till somligas glädje och andras förtret. Tänk vad lite Jäger kan ställa till det. Mina kollegors spontana bidrag till showen blev snabbt kvällens snackis(så även morgonens).
Nåt annat det snackas om en del - iallafall på fejjan - är en eventuell kryssning med skolan. Jag vågar inte ens tänka på hur blött det skulle kunna bli. Det skulle kunna bli riktigt roligt. Eller motsatsen.

Äntligen

Läkarbesöket resulterade i en hutlöst dyr kortisonnässpray. Nu börjar äntligen förkylningen från helvetet ge med sig och det är minst sagt på tiden.

Fanfarlo gör söt pop med trumpetstöd, de tillhör lite samma skola mitt älskade Noah and the Whale. Den här låten inger hopp om våren och resten.

Huskurer

Jag har under ett par dagar googlat dugliga huskurer. Jag hade hoppats på lite härliga shakes med vitlök, äggulor och ingefära och annat bra. Men hittar nästan bara saker i stil med honungvatten. Vad har hänt med avkok på orm och ödlefötter? Till och med farmors lösningar med Strohrom eller whiskey är ju hårdare än det jag hittar. Jag är besviken!

backup

Jag vill ha praktik! Tror jag behöver komma ut och få försöka på riktigt. Om inte annat för meriternas skull. Det är alltså hög tid att skaffa en praktikplats. Har någon tips eller idéer, please let me know.

Friskare har jag inte blivit och jag är mer än lovligt less på det här med sjukdom. Jag måste se människor, inget händer, inget förbryllar mig när jag inte träffar andra. Det är tråkigt helt enkelt.
Därför blir det läkarbesök imorn och jag har nästan redan hjärtklappning, får nämligen det av läkare. Det har förmodligen en del med min uppfostran att göra. Jag vet ju att det inte riktigt räknas när man andas själv...
Hursomhelst så är det bara frisk frisk frisk som gäller, för på fredag är det vinterfest med jobbet. Det ska bli roligt! Frågan är om det, om något, kan slå förra årets julfest?

På söndag så prästviger sig en kompis. Det ska bli väldigt spännande. Har aldrig i hela mitt liv varit på en prästvigning och känner jag mitt umgänge rätt så lär det väl inte bli så många fler heller. Intressant yrke och Johanna är en intressant person, så jag ser fram emot det.

Sjuk och blödig.

Det nya året kunde ju ha börjat bättre. En helvetessjukdom/fökylning har slagit klorna i mig. Jag har frossa, snorar och sover. Det är i stort sett allt jag har gjort de senaste dagarna. När man var liten så var det lyxigt att vara sjuk. Lov att vara hemma från skolan och bli ompysslad. Nuförtiden är det ett gissel av rang och framförallt så är det riktigt tråkigt. Speciellt när man faktiskt är ledig och skulle kunna göra andra saker. Åka skridskor eller gå härliga vinterpromenader till exempel. Det enda jag har sysselsatt min hjärna med är tv-tittande och det är bara att konstatera att dåliga program - det finns det gott om. Jag insåg dessutom hur blödig jag är just nu, när jag grät åt en skadad hund i ett veterinärprogram (jag som knappt ens bruka gråta till film). Det här är nästan värre än min faster som gråter åt både Extreme Home makeover och Animal Rescue. Det måste bli ordning på torpet helt enkelt.

Ryssen kommer!

Varje år runt nyår så blir faktiskt stan invaderad av ryssar. De måste ha något lov eller ledighet precis nu. Eftersom de inte alla gånger pratar engelska och jag inte alla gånger pratar ryska, så det kan bli en del komplikationer. Det är ganska kul att försöka ta sig fram utan språk.
Idag blev jag kallad för rasist för första gången i mitt liv och det av en arg est som skällde ut mig på svenska. Det var inte mitt fel att han blev så arg och jag var inte rasistisk, jag följde bara de regler som finns för legitimering. Jag tog illa upp. Mycket kan man förmodligen kalla mig, men inte rasist.

Nyår blev ett dansmaraton till våra allra bästa skämslåtar och annat bra. Nu sitter jag med en megamastodont förkylning på gång. Önskar att jag hade varit lite mer förutseende och köpt panodil.

Den här låten gör mig glad.