Då man var hemma igen då. Jätteskönt.
Råkade gå förbi en väldigt pratsjuk gubbe på vägen till bussen, han följde efter mig och satte sig på sätet brevid mitt. Jag orkade inte vara vare sig artig eller pratsam, så jag lyssnade på musik, låtsassov och läste hela resan. Varför förstår folk inte vinken? varför kan man inte bara få vara ifred? Hela situationen var rätt hemsk, man vill ju inte vara elak. Sånna där stunder blir min revirbubbla minst 2 m i diameter.
Idag har jag sorterat min minst sagt kaosartade garderob och var ju på tiden, för att uttrycka det milt. Jag måste vara lite ha-galen. Det verkar iallafall inte bättre när man kollar min klänningssamling...
Jag hade fått post från skolan när jag kom hem, jag fick pirr i magen och snart börjar det på riktigt! Det ska bli väldigt spännande och jag längtar efter den här utmaningen. Jag behöver den så sjukt mycket.
Dessutom är ett datum satt för nästa Exil 4/9 är det dags igen. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och hitta de allra bästa låtarna igen och igen och igen. Grymt roligt, jag hoppas på riktigt mycket folk och att det blir lika bra som sist.
Det här bandet är inte så dumt, inte alls.
http://www.myspace.com/theenvycorps
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar