En sak som alltid får min kärlek till Stockholm att bränna till är när våren kommer. Jag älskar hur vårljuset får husen på Södermälarstrand att nästan byta färg, älskar hur pendlarna vrider sina ansikten mot solen på utomhusperrongerna, älskar när vi börjar prata om att mötas ute. Vintern rinner ur oss och bildar små smältvattenpölar vid våra skor. Jag känner hopp för att mina steg blir så mycket lättare utan vinterjackan på. Sen står jag där med solglasögonen upptrycka på näsan. Suger i mig av våren, trycker på play och höjer. Det här har varit min vårlåt i 12 år, kanske för att orgeln låter som våren får mig att känna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar