Vet inte vad det är med mig, men jag saknar tiden i trädkojan ibland. Sen tänker jag att jag är en idiot som ens tänker så och sen snurrar det, stramar och kryper. Runt, runt, runt. Klockan blir fem och ljuset gör det så svårt att sova. Världsproblemen kvarstår medan min hjärna och mitt hjärta försöker övertyga varandra om vem som har mest rätt samt vad som ska göras åt saken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar