Idag mindes jag plötsligt hur det var att vara tonåring och ha en jävligt pinsam mamma. Ni vet den där tiden när man bara ville sjunka genom jorden ibland (läs jämt), men som man fnissar åt nu. Det var bara det att jag idag hade tre(!) pinsamma mammor som var väldigt nyfikna på en person jag tycker om. Ibland drabbar den stora blygseln mig och i kombination med att inte vilja störa blir allting väldigt skevt. Så kan vi säga och exakt så blev det idag. Även om jag känner mig rätt fånig när jag blir sådär får jag väl liksom acceptera att det är den jag är. Man får väl se det som en ganska fin motvikt till allt som är hårt och ärrvävnad i mig.
Jag tycker naturligtvis extremt mycket om mina pinsamma mammor ändå. Ja, faktiskt är jag helt sanslöst glad över att ha dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar