***

Jag har tänkt ganska mycket på kärlek de senaste dagarna. Jag har tänkt på vad kärlek är, och framförallt på vad det inte är. Tänkt att ord inte är nog, att kärlek alla gånger måste vara handling. Att leva och manifestera det som bor i bröstet, även det allra mest mikroskopiska. Kärleken upphör att existerar när du för ofta gör saker som talar emot dina ord. Kärlek är själviska likväl som osjälviska val. Alla dessa val. Välja varandra, ibland låta gå. Välja att stampa ner glöden i mattan om det är vad som krävs, hur ont det än gör, hur mycket än hela huset kommer brinna upp. Jag har tänkt ganska mycket på kärlek de senaste dagarna, jag har tänkt på vad jag vill att kärlek ska vara. Funderat på vad jag inte kan leva utan och vad jag inte kan leva med. Så svårt, så simpelt. Samtidigt. Svart, vitt och hela gråskalan.