Jag har glömt att berätta en grej, eller snarare valt att inte göra det. Såhär är det, från och med nu kommer jag skriva lite för musiktidningen DevotionMagazine. Äntligen får jag nörda loss offentligt utan att folk tror att banden jag pratar om är på låtsas. Det är också ett steg närmre min gamla dröm om musikjournalistik. Jag är peppad och glad över möjligheten.
Nu sitter jag på ett café i Hornstull, skriver rent en intervju och de spelar Kinks Waterloo Sunset. Slutsats: det finns hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar