Ibland blir jag så vansinnigt frustrerad och arg. I de flesta fall kan jag avreagera mig på ett någorlunda vettigt sätt. I det här fallet har jag redan gått för långt andra gånger och kan därför inte härja som jag vill. Resultatet blir att jag sliter mitt hår i ilska och frustration och tänker ut fantastiska saker som jag skulle vilja säga/maila/sms:a och bara för att jag inte får så har det har blivit värsta grejen nu, i vanliga fall hade jag inte ens brytt mig. Och eftersom jag inte får chansen att säga det jag vill där jag vill säga det, så säger jag det här; det går inte att vara retroaktivt stolt! Man får ta sina strider när de sker, att hämnas ett halvår senare är ju ett stört beteende. Nåväl och nog om det. Jag har ägnat dagen till att titta på alla Musikhjälpen-program. Det botar det mesta, malaria som tristess - väldigt fint och väldigt feel good.
Om jag hade gjort klart min lista över 2009 så hade Mary Onettes Puzzles hamnat nära toppen.
"Let’s talk about what feels strange on the inside.
Let’s make this year look good tonight.
I know it hasn’t been the best year, so let’s be numb."
Och Hellsongs gör ännu en fantastisk cover, inte trodde jag att den här låten någonsin skulle välta mitt hjärta. Stört fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar