Sömn - om kroppen själv får välja

Efter att ha jobbat röven av mig i ungefär en månad så fick send-knappen sig en kyss i måndags. Lättnaden, det är nästan klart känslan slår nästan all tillfredsställelse i världen. Det är värt att offra all min lediga tid om det innebär att jag kommer ett steg närmre min dröm om att leva på ord och formuleringar. Iallafall, jag lovade mig själv att få sova tills jag vaknade av mig själv idag. Min hjärna tog tydligen fasta på det där löftet, jag vaknade allmänt förvirrad klockan sisådär 14.00 och en timme senare föll skymningen. Det var bisarrt, men jag var värd en sömnbelöning. Man kan ju fråga sig hur länge jag kommer behöva sova efter bokprojektet.