Efter att ha förespråkat obäddad säng mer eller mindre vildsint i sådär 17 år hände något stort idag - jag köpte ett överkast och blev vuxen på kuppen. Inte nog med att jag blev vuxen, jag blev kärring. Det här med överkastet är något som vuxit fram på sistone, jag har tänkt att det kanske vore hemtrevligt(!). Ja och nu får jag leva med alla kvalster som blir i bäddade sängar bara för att jag ville ha det lite mysigt hemma. Var ska det här sluta? Kommer jag skaffa pelargoner att älska i nöd och löst eller kommer jag go nuts och börja virka mina egna gardiner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar