Så ligger landet.

Jag känner mig lite som ett slagfält. I ena vrå ligger en hög med trasiga saker som jag inte kan hantera och i annan del av mig ligger resterna av något annat som min kropp envist försöker skölja bort. Det dränerar mig effektivt på fysisk energi och järn, men i övrigt gör det inte mycket nytta , eller det går faktiskt så pass dåligt att jag måste lägga mig under kniven för att lösa det. Därför är det jag som tvättar naveln mycket noga med tops på onsdag, samtidigt som jag tänker på att nu måste jag väl ändå betalat klart för mina okloka beslut. Om inte så vet jag inte vad jag ska ta till för betalning utöver. Jag har nog inte så mycket mer att erbjuda - jag har redan gett bort min lust och tömt alla hemliga kraftdepåer. För övrigt älskade jag sjuksköterskan som tog blodprov på mig idag och samtidigt drog skämt om sprutnarkomaner. Det gjorde det hela betydligt mer lättsamt. Så ligger landet som man säger. Nu - två ägg och en kväll för att hitta en handling som bevisar en solcellslampas värde.