Undrar om det beror på att det är morgon eller om min domedagskänsla i kroppen är befogad? Förmodligen är det bara morgon. En släng av klaustrofobi på tåget och vetskapen om en helhelg på jobbet gjorde inte saker roligare. Jag kommer på mig själv med att gå omkring och längta lite. Det är både fint och skrämmande.Jag är ändå glad över det.
Vi lättar upp det hela med en fredagslåt helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar