Knarkdrömmar

Jag vaknade ur min måndagsångestdvala av att jag drömde om att jag hade svalt superklister. Vad nu det ska vara bra för? Svälja superklister alltså. Resultatet blev förstås att det blev tungt att andas när läpparna förslutits och strupen fastnat i en utandning. För ett tag sen drömde jag om en klassisk liten jävel (en sån där röd med horn) hade muterats in i en spindels kropp och sprang planlöst över väggen. De här drömmarna är märkliga och jag undrar vad som utlöser dem? Frågan är om de ens är märkliga, de tillhör snarare kategorin väldigt knarkigt och det kan ju tyckas vara lite lyxigt att drömma knarkdrömmar trots att man inte knarkar. Någon sorts det bästa av världar. Eller inte. Jag vill hellre drömma om gröna fält, mjuk mossa, ponnys, vackra män, festivaler och tanter med lila hår.