Nu ska vi prata lite om själen. Det är ju ganska mycket vad den här bloggen handlar om. På olika vis handlar den ju nästan alltid om min och andras själar. Själar och medvetanden. Musiker som gör musik av sitt inre som i sin tur får nära mitt. Författare som låter sina grubblerier, sina själars våndor fylla upp historier som jag gladeligen tuggar i mig för att ge mitt medvetande underhållning och/eller nya perspektiv. Just nu läser jag Bob Hanssons intervjubok om kärlek. Det är väldigt mycket själ i den. Jag har redan gråtit två gånger på två kapitel. Jag läser samtidigt min sista Loe och jag gör det långsamt. Vill verkligen dra ut på det. Helst så länge att han hinner släppa något nytt som jag hoppas ska vara lika tjockt som en medeltida bibel. Jag är inte dummare än att jag förstår att det är önsketänkade. Han är inte direkt en tegelstenarnas man.
I lördags boostade jag upp själen ett par nivåer. Beach House på Debban. Jag har otroligt mycket att säga om det - både om mötet och om spelningen, men det sparar jag naturligtvis till Devotion. Men jag kan säga att det var väldigt inspirerande och spelningen var stor. Innerlig och fantastisk. Den fyllde varje liten skavankig vrå av mig. Annie på jobbet sa att jag såg glad ut i ögonen och det tyckte jag var fint. För jag känner mig faktiskt ganska glad i ögonen.
I veckan kanske jag får för mig att baka igen. Filmjölksbröd som inte behöver jäsa. För vi vet ju alla hur bra det blir när jag försöker baka något som ska jäsa; mitt tålamod kokar upp långt innan man ens har fått in brödhelvetet i ugnen.
Det blev ju inte så mycket om själen ändå i det här inlägget för jag tappade spåret. Puh. En annan gång folks. En annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar