Sen fortsatte festen och jag och Ylva slängde oss in i rubrikmakeriet. I stundens hetta tänkte jag att jag inte är så dålig på att sätta snajsiga rubriker. Men så blir det ju också mycket lättare om man inte behöver förhålla sig till tråkig sanning och källkritik.
Sen kom söndagen och jag med mitt lite öltunga huvud blev väckt väldigt tidigt. Utanför fönstret lyste världens härligaste sol. Jag bestämde mig för att det var vår och drog på mig conversen för att fira. Ett osmart val visade det sig, våren för fötterna är inte här riktigt än. För första gången i mitt liv följde jag med och provkörde en bil. En med jättestor vindruta, och jag blev uppmanad att pilla på allt så mycket som möjligt. Det är tydligen så man gör när man testar bilar och jag sitter ju inte på något hav av bilprovarkunskap direkt, så det var bara att lyda. Bilförsäljare tar det här med bilar på allvar upptäckte jag. Sättet de säljer tillval på får det att låta som om man väljer till ett extra ben till kroppen. Sen kollade vi på lägenheter på Söder som ingen av oss tänkte köpa, men som någon annan nu vill betala två miljoner för. Mäklare tar också sitt yrke på allvar och det kan man ju förstå. Frågan är när jag ska ta börja ta saker seriöst? Eller snarare, när ska jag lära mig balansera mellan de svarta hålen och flamsmajan? När ska jag sluta pimpelfiska upp saker ur mitt inre? Måste jag ens det? Äh.

1 kommentar:
2,2 miljoner tror jag det blev till slut.
Skicka en kommentar