Av alla historier om hur jag känner människorna i den här kärlekskalendern är nog detta min absoluta favorit. En gång i tiden fanns det ett nattöppet café i Norrköping, det hette Café Blue Night. Där hängde jag och Natta en hel del eftersom vi ännu var för unga att gå ut på krogen. Någon kväll där började vi skicka lappar till ett par popsnören som vi tyckte var gulliga. Det kan ha varit så att Natta skrev något perverst på denna lapp och sedan även bifogade sitt nummer. Ett nummer som dessa små popsnören flitigt började nyttja. Jimmy var den ena av dem (och Victor var den andra). På det sättet började alltså vår vänskap för cirka 12 år sedan. Det har varit blivit 12 år av knäppa kvällar, roligheter, men också av djupaste allvar. Lite sådär som livet gärna blir och är om det får fortgå. Jimmy har vuxit upp från den lilla 14-åriga poppojk han en gång var till, att bli en av de mest briljanta personer jag känner. Genomklok och urspårad, ja, precis sådär som jag vill ha mina vänner. Tanter älskar honom. Jag älskar honom. Ja, ni hör ju själva vilken skatt han är. Om jag får som jag vill kommer Jimmy bli tvingad att agera toastmaster den dag jag får för mig att gå lös på tvåsamheten genom att lova saker för tid och evighet med en ring på fingret.
Till sist en öppen vädjan till allmänheten - snälla, kan någon ha en fet maskerad så att Jimmy och Matilda S får klä ut sig till Asterix och Obelix? Detta är alltså för även min skull eftersom jag kommer skratta mer än jag någonsin gjort av denna syn.
Jimmy matar en Unicorn med öl på en Slayerspelning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar