Udda typer

Ok. Jag tar tillbaka det där om att jag inte ser saker. För det gör jag visst det, alla möjliga konstiga saker. Med betoning på konstiga, för att inte säga helt jävla bisarra. Först trodde jag att det bara var jag, men jag börjar inse att det är på riktigt varje gång. Idag kom en läkare susande med rocken flaxande över skolgården på en illgrön sparkcykel som han sedan parkerade och låste(!) vid ett cykelställ för att slinka in på bokhandeln. Jag vet dock bättre - tack vare mycket säkra källor - än tro att läkare bara åker sparkcykel i Scrubs, men nu har jag bevis på att det faktiskt sker i verkligheten. Mina skola besöks dagligen av mer eller mindre skumma typer och lite mer ledsamma människospillror, det de har gemensamt är att deras enda ärende är att samla pantburkar. Under dagens filmvisning dök plötsligt ett ansikte upp på klassiskt skräckfilmsmanér i dörrfönstret - en av de flitigaste burkjägarna spanade in i vårt filmmörker. Det gick sjukt snabbt, och bara jag och Klara hann se honom. Vi tittade på varann och nickade i samförstånd. Det hade hänt. Till sist satte sig en påfågelstant bredvid oss på pendeln och med det kändes ju den här skoldagen komplett.